I måndags blev det minst sagt en konstig vändning på dagen. Jag hade tid hos barnmorskan på eftermiddagen för vanlig kontroll. Allt såg bra ut och jag berättade om mina värkar och att slemproppen gått. Hon sa precis som jag redan visste att slemproppen inte behöver betyda något utan att det kan ta upp till 3 veckor innan förlossningen startar. Hon ville endå undersöka mig så att jag skulle slippa vara orolig. Hon kände efter och konstaterade att jag öppnat mig 2 cm, så hon ringde till förlossningen och beordrade mig att åka dit på direkten. Hon sa "Jenny, du kommer föda idag eller imorgon" och jag var minst sagt chokad. Jag fick ringa mamma så hon fick komma och hämta mig och jag fick ringa hem Stefan som var i Göteboorg.

Vi kom upp till förlossningen och jag fick ett rum och fick byta om till sjukhuskläder. Jag mådde fortfarande bra och kunde inte riktigt förstå vad jag gjorde där. Barnmorskan satte igång ctg-apparaten och kontrollerade mina värkar och lyssnade på bebbens hjärta. Värkarna kom med ca 7 minuters mellanrum och bebisen mådde jättebra så vi fick själva fördriva tiden på sjukhuset resten av dagen. På kvällen hade det inte hänt mer så jag fick sömntabletter och en morfinspruta för att kunna sova. På tisdagsmorgonen vaknade jag av världens illamående och hela dagen gick åt till att ligga i sängen och kräkas. De satte en kanyl och kopplade på dropp så jag skulle få i mig lite näring. Sammandragningarna hade inte ökat och bebisen mådde fortfarande jättebra så på kvällen fick jag en sömndos till och somnade gott. Vaknade upp imorse och kände mig utvilad och mådde riktigt bra. Fick träffa en läkare och eftersom bebisen mådde bra och värkarbetet inte kommit igång på riktigt fick vi lov att åka hem och vila. Det kan bli lite långdraget att vara på sjukhuset i flera dagar. Eftersom jag bara är i vecka 35+1 vill de inte sätta igång förlossningen eftersom bebisen mår bäst när den får stanna i magen så länge som möjligt, varje extra dag är viktig.

Nu är vi iallafall hemma och det känns såklart lite surt men samtidigt skönt att slippa sjukhusmiljön ett tag. Vi hade ju ställt in oss på att få träffa bebisen men samtidigt är vi medvetna att bebisen har det bra i magen. Jag mår också bra nu och eftersom jag fick tabellet mot värken inatt är sammandragningarna inte så smärtsamma. Vi får se vad som händer under dagen och jag ska försöka hålla er uppdaterade. Det är somsagt på gång och jag är öppen 3-4 cm men värkarbetet har stått stilla sedan i måndags. Bebisen har bestämt sig för att den vill komma ut, men tar god tid på sig.

Vi längtar efter dig!